Thoren Innovation School Göteborg vill motivera och motverka skoltrötthet bland elever och har receptet- Gamification

-Vi lärare möter ofta ett visst motstånd och skoltrötthet och behöver fundera mycket på vad vi kan göra för att anpassa oss efter de förutsättningar detta ger. Vi vill väcka intresset för skolarbetet och motivera fler elever att vara delaktiga och aktiva på lektionerna, äger Jonathan Höjer som är förstelärare på skolan.

Jonathan undervisar bland annat i svenska som andra språk och driver lokalt ett utvecklingsarbete som ur ett brett perspektiv handlar om att anpassa undervisningen efter elevernas intressen och förutsättningar. Syftet är i första hand att höja intresset för svenskämnet och andra humaniora ämnen, men även att stimulera elevernas motivation generellt. Jonathans tankar kring undervisning har alltid handlat om metoder och arbetssätt som hjälper eleverna att bli aktiva under lektionstid.

Berätta om ditt uppdrag?
– Jag vill utveckla undervisningen så att den ska efterlikna olika spelmiljöer. Det brukar vanligtvis kallas spelifiering eller gamification. Dels handlar det om att använda brädspel, kortspel och digitala spel i undervisningen, dels handlar det om att låna mekanismer från spelvärlden och använda det i klassrummet. Man skulle exempelvis kunna utnyttja spelvärldens sätt att ”levla upp” när man färdigställt någonting och är redo att gå till nästa nivå.

Hur uppstod idén?
– Brädspel och kortspel är ett av mina stora intressen som jag lägger ganska mycket tid på utanför arbetet. Hemma i bokhyllan förvarar jag nästan 80 olika spel som plockas fram så ofta som det bara går. Dessa spel har sällan inlärning i fokus, men jag har ändå lärt mig en hel del genom spelandet. Idén att använda spel i undervisningen fick jag när jag gick kursen Educational Game Design på Göteborgs universitet. Kursen handlar just om att skapa spel som spelarna lär sig någonting på att spela.

Vad innebär det för undervisningen?
– Mina tankar kring undervisning har alltid handlat mycket om att försöka få så många som möjligt aktiva under lektionstid. Jag tror att det är viktigt att ta hand om lektionstiden och använda tiden på ett bra sätt. Många skjuter upp arbetet till sista stund istället för att börja direkt, speciellt i situationer som uppfattas som tråkiga eller svåra.

Hur fungerar det i praktiken?
– I år har jag mest arbetat med spel i kursen svenska 2 och utvecklat ett kortspel om litteraturhistoria och ett grammatikspel som bygger på det klassiska spelet Domino. Båda spelen bygger på klassifikation. Det innebär att spelaren ska klassificera korten efter kategorier och para ihop dem med kort från samma kategori. I spelet om litteraturhistoria är det de litterära epokerna som är kategorierna.

Litteraturkortleken består av författare, verk, citat och påståenden från olika tider och platser. Om en spelare drar ett kort gäller det i första hand att avgöra vilken epok kortet tillhör. Denna information måste spelaren försöka lista ut själv. Till sin hjälp har spelaren ett spelbräde med ledtrådar och vid behov även ett facit. Det går att använda korten till ett flertal olika kortspel. Det som har fungerat bäst hittills har varit ett UNO-liknande spel, där spelarna ska följa färg (epok) och försöka bli av med sina kort först av alla.

Vad är dina förhoppningar kring projektet?
– Dator- och Tv-spel är en stor del av våra studenters liv och min förhoppning är att skolan upplevs som roligare och mer attraktiv om vi anpassar undervisningen till elevernas intresseområden.

Varför tror du att det är en metod som passar in/är viktigt idag?
– Dator- och tv-spel blir större och större och når hela tiden nya målgrupper. Förr var killar överrepresenterade i spelsammanhang, men idag det blir det allt vanligare att tjejer spelar också, vilket gör att det känns extra roligt att arbeta med spel just nu. Även brädspel är en växande marknad som hela tiden når fler. Dessutom är det ett intresse som flera av oss lärare delar med våra elever och det känns superbra att utnyttja detta på ett sätt som förhoppningsvis gynnar eleverna.

Kan fler dra nytta av denna metod?
– Jag tror definitivt att fler kan dra nytta av detta arbetssätt. I år har jag, tillsammans med min kollega Mikaela Jonsdotter, testat att spela spel på lektionerna med alla eleverna som går i tvåan. På sikt hoppas jag att fler lärare ansluter. Flera av våra elever läser ju speldesign som inriktning och det hade varit väldigt roligt att utveckla någonting tillsammans med dem.